Är det inte så att vi har några saker i livet som ligger oss varmast om hjärtat och som vi väljer "prioriterar" att ägna vårat liv åt? 

Men hur delar man sin tid utan att någon känner sig bort prioriterad.?.......................för hur man än vrider och vänder på det så måste ju var och en av dom delarna få sin tid utan att man ska känna att man "prioriterat bort" för det handlar inte om att prioritera bort utan för mig handlar det om att välja mellan det ja älskar på ett så bra sätt som möjligt  

Min familj är mitt allt men det man har svårt att förstå är att även Milo är endel av min familj, när man lever med mig delar man inte bara mig med barnen utan även med min fyrfota vän och hur banalt och simpelt det än låter gör han mig precis som övriga i familjen till en bättre människa...........................utan dom skulle ja ju inte vara den jag är och kanske är det så att någon som inte upplevt samhörigheten med en häst inte heller förstår vad det handlar om och det har jag full förståelse för, men ibland ger detta mig en känsla av att ses som självisk men hur ja än funderar kan ja inte tycka det för ja tycker ja försöker fördela min tid på absolut bästa sätt och jag vill inte hamna i det där då d känns som att ja tvingas välja................................ja vet att mitt liv går ihop utan att ja ska behöva ställas inför ultimatumet att "prioritera bort"

Hur väljer ni?