Känner för stunden att ja vill spy lite på mig själv, livet är så jävla hemskt mellan varven, läser om en tidigare bekant som förlorat sin mor, sitt barn och sin sambo och utan att ja själv valt det går det en kall kår genom hela mig och fast det inte gör ett skit bättre så vill ja bara gråta med.! Trots många års funderande och aggerande av eftertänksamhet och oeftertänksamhet vet man liksom aldrig vad som i det långa loppet är "rätt" och vid sånna här tillfällen vill ja bara safe:a mig genom livet.

Livet på gården rullar på o att vara tillbaka i vardagen känns underbart bra...........det är liksom "lätt" på nått sätt man behöver aldrig fundera över vad man ska göra av tiden som blir "över"   

Min transport har äntligen anlänt och det känns som om det kommer att bli en lärorik höst på hästfronten men ja måste nog ta mig i kragen och göra en smärre planering.........ni vet d där som ja är ABSOLUT sämst på att.................förmodligen för att man i tanken hinner såååå jädra mycket mer än i verkliga livet  Djuren mår för övrigt prima och Sack har återhämtat sig efter sin skada,lilla Baloo har flyttat in och är helt bedårande fin, alla våra djur storm trivs med varandra och ja kan inte annat än känna lycka när ja ser kaninen dela frukostbord med grabbarna i hagen varendaste morgon.........dock tror ja Baloo och kaninen kan bli en liiiiite svår compo med tiden